herrejesus vad trött jag har varit sedan vi kom hem från kanarieholmarna i onsdags. jag har verkligen sovit hela tiden, och missat både det ena och det andra pga allt sovande. men igår tog jag mig äntligen i kragen och slet mig från soffan bort till mix där alla innebandypojkar befann sig. och tur var väl det, annars hade jag inte fått pussats och kramats med en saknad jonne, eller fått se jos bli nedslagen av någon panda som är målis i något lag och inte heller upplevt allt drama på telegrafen om legg, pärmar och folk i liksäckar på baksidan.